Eurovision Song Contest
Nu är det inte länge kvar innan pampiga Eurovision Song Contest går av stapeln. Över hela Europa sänds den stora kampen i musik på tv och tittarsiffrorna väntas som vanligt bli enorma. Under senare år har denna musikunderhållning på tv sakta men säkert ändrat stil, men publiken sitter kvar som limmade i tv-sofforna. Det som en gång sågs som en lite töntig schlagershow, är idag underhållning på högsta nivå. När finska metalgruppen Lordi tog hem segern i 2006 gick det inte längre att backa: alla musikstilar fick plötsligt plats i den tidigare så strikta genren schlager. Numera kallar man det inte ens för en schlagertävling, idag kallar man det för en tävling i musik och därmed punkt. Att Sverige i år sänder en operasångerska till Ryssland är därför inget att höja på ögonen över. Showerna blir dessutom allt mer påkostade, kläderna blir mindre och dansarna fler. Det ska vara glitter och glamour och uppståndelse när vinnaren koras på tv den 16 maj. Det går i stort sett aldrig att vara för mycket när man uppträder på Eurovision Song Contest, även om alla naturligtvis ska tycka till. Här i Sverige har kvaltävlingen Melodifestivalen också ändrat format. Från att vara en enda show på tv är det nu istället en mängd olika: delfinaler, andra chansen, finalen… Kritiska röster har naturligtvis höjts: ska det verkligen vara så här krångligt att tävla i musik på tv? Man kan undra. Men på något sätt så behåller Melodifestivalen ändå sina tittare, även om de tappar några då och då. Det är något visst med musiktävlingar som sänds på tv, det är något visst med spänningen, det flådiga, det glammiga, men framför allt: det ligger en njutning i att kunna sitta tryggt hemma i soffan framför tv:n och tycka till lite. Utan att det skadar någon.